Idag gjorde min lilla valp mig så jäkla rädd. När jag kom hem från jobb så var Accio lite off. Hon blev glad när hon såg mig men inte alls på samma sätt som vanligt. Gissade att hon var nyvaken. Pappa verkade lite upprörd och förklarade att hon varit på trappan ut och helt plötsligt… Fortsätt läsa Så jäkla rädd!!
Tagg: Nikon
Är det rätt?
Som vanligt kunde jag inte sova så bra i natt och då kom grubblandet igång. Eftersom Nikon lämnade mig så plötsligt och oväntat så känns det som vi bara lyckades göra typ 0.0000001 promille om vad planerna och drömmarna var. Nu när Accio kommit in i ens liv så blir det på något sätt att… Fortsätt läsa Är det rätt?
Vilken lättnad…
Jag är extremt skadad sedan erfarenheterna med Nikon. Så många hjärnspöken som finns. Jag vet att RD är en ovanlig sjukdom och att det är väldigt liten chans o drabbas igen. Men hela tiden finns det tänk om där i bakhuvudet. Sen har det ju inte varit bättre av att jag har sett vissa symptom… Fortsätt läsa Vilken lättnad…
Små steg framåt
Då har Accio varit skåning i snart tre veckor. Mer och mer börjar man märka mer av henne. Allt var en stor omställning för henne så ibörjan var det inte många minuter på en dag som hon var vaken. Bara att vara ute i trädgården med alla intryck där gjorde henne däckad. Hon har ett extremt stort kontrollbehov… Fortsätt läsa Små steg framåt
Djursjukhuset i Malmö stället med noll koll
Jag har länge funderat på att skriva ner detta. Dels för jag vill kunna berätta vår historia med mina upplevelser, dels för att det ska bli känt för att berätta det för djursjukhuset verkar inte leda nånstans. Och dels för att det känns så jävla overkligt alltihopa så därför kan det vara bra och ha… Fortsätt läsa Djursjukhuset i Malmö stället med noll koll
Välkommen Accio!
Onsdag förra veckan styrde pappa och jag bilen upp till Östersund. Äntligen skulle där komma in en liten golden i mitt liv igen. Så kul, samtidigt så skrämmande. Helt plötsligt är vetskapen om sjukdomar närvarande på ett annat sätt än det varit innan. Och rädslan för dem. Tänk om man hamnar här igen… Ja, jag… Fortsätt läsa Välkommen Accio!
Så mycket mer…
Jag saknar Nikon något fruktansvärt hela tiden. Kan inte förstå att det gått 12 veckor sedan hon somna in. 12 veckor som man känt sig halv. Det är alltid en sorg att förlora en hund. Då det aldrig är ”bara” en hund som icke hundmänniskor tror. Utan det är en familjemedlem och ens allra bästa… Fortsätt läsa Så mycket mer…
