Årets värsta dag är över

Med en skotträdd hund så är nyår den värsta tiden på året, dagen man fasar för. De senaste åren har Lingon fått Zylkene för att lugna henne. Har fungerat bra, men efter förra årets panik började jag ge henne det extra tidigt. Så hon började ge henne det redan på Lucia. Och hon har känts väldigt lugn så jag kände hopp inför detta året om att det inte skulle bli så jobbigt. Men hon ville knappt göra något på hela dagen för hon fick total panik så fort hon var ute, men inne höll hon sig lugn.

I slutet av 2014 hade ZooZoo en tävling på instagram där man fick välja ut en sak i deras sortiment och skriva en motivering till varför man ville ha det och sen valde de ut en vinnare. Jag önskade en Thundershirt och skrev om hur mycket de skjuter här och hur panikslagen Lingon är pga det. Det slutade med att Lingon vann tävlingen, men tyvärr klantade posten till leveransen så jag fick den inte förrän efter nyår var över. Så i år var första gången den skulle testas. Vid halv åtta tiden fick hon den på sig och den gjorde verkligen stor skillnad.

Vid halv nio var det några som började smälla. Pappa gick ut för att se vem det var som smällde, att han försvann gjorde Lingon lite stressad. Men hon satte sig i mitt knä, skakade lite men var inte så påverkad annars. Så när pappa kom in igen var hon lugn.

Mina föräldrar har en toalett under trappan så den är inte stor. Vid halv tolv ville Lingon in där. Så det var bara att flytta in med henne. Tog med mig en filt in som hon började bädda på direkt och la sig där. Efter ett litet tag så började hon bli lite stressad så det var bara att försöka sätta sig på det lilla golvet tillsammans med henne. Hon hoppade upp i knät på mig så pratade lugnade med henne. Det började smälla mer så jag tog fram mobilen och startade igång Spotify och letade fram Thomas Järvhedens musik. Lingon satte sig då i hörnan och tittade på mig med hennes blick som hon brukar ha när hon säger kom igen nu hittar vi på något skoj.

Lingon

Sen satte hon bredvid mig med huvudet i min hand så jag fick klia henne på hakan. Och så satt vi i ungefär en timme.

Var väldigt skönt att se henne så lugn under årets jobbigaste kväll. Det gör så ont i mig när hon mår så dåligt. Men önskar att hon skulle få känna sig så lugn även ute. Efter ha läst Hannas berättelse om förändring hos Havana så vet jag vad vi ska satsa på till nästa år.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s