Vilken helg

I fredagskväll kände jag mig så fruktansvärt opeppad på ett sätt som jag aldrig känt inför helgens tävlingar. Men blev ändå att jag masade mig till tävlingen på lördagen. Fortfarande inte speciellt peppad men tyckte det skulle vara kul att träffa alla tävlingskompisar så blev det att jag åkte. Men var på väg att ge upp för kunde inte hitta till klubben. Leddes in på någon återvändsgränd så jag kunde se domaren gå och bygga planen men inte alls hur jag skulle komma dit. Så ett tag kändes det lockande att skita i allt och åka hem. Efter ett tags snurrande hittade jag tillslut en skylt där det stod rally tävling. Väldigt härlig känsla.

Var en rolig bana men det fanns lite orosmoment. Till exempel var där först med sitt, stå, ligg och senare på banan fanns sitt, stå, gå runt. Vårt hatobjekt från fortsättningsklass, och vi har nog inte gjort den sen vi var i fortsättningsklass så var lite fundersam på hur det skulle gå. Testade och göra det innan. Sitt, stå, ligg gick jättebra men sen när vi kom till sitt, stå, gå runt så blev det problem. Första gången följde hon med när jag gick runt. Sen gjorde hon det skitsnyggt. Så klart tänkte matte då vi testar en gång till. Suck att man aldrig lär sig. För då funka det inte alls. Hon satte sig och hon ställde sig men antingen så satte hon sig direkt igen, vilket var vårt problem i fortsättningsklassen, eller så la hon sig ner för det hade jag ju faktiskt sagt till henne innan.

Sen var det vår tur att komma in på plan. Lingon var på tills vi kom till sitt, stå, ligg. Då försvann hon in i sin egna lilla värld. Jag försökte och försökte men fick verkligen inte henne att stå. Efter ett tag märker jag hur hon får något i näsan som hon börjar vädra efter och sträcker sig efter doften. Yey, hunden står tänkte jag och sa ligg snabbt så kom hon ur det. Ibland är det bra att ha en nosande vovve hehe Annars var hon bra med mig och på. Så jag var nöjd. Var rädd att vi kanske skulle få två stycken fel övning, en gång när Lingon fick överslag och gjorde en inåtsnurr en bit innan det skulle vara en utåtsnurr så var osäker på hur det skulle bedömas och en skylt till som jag inte kommer ihåg nu, men sen skulle det inte vara något speciellt annat. Så trodde att vi skulle hamna precis under 70, så blev lite chockad när jag ser att vi fick 51. Fick kommentaren av många att de tyckte vi var värda mer poäng med den rundan vi gjorde. Men visade sig att vi dragit på oss en tia till och en trea som jag inte räknat med så var inte så konstigt.

Lingon

På kvällen laddade jag upp denna bild som Andrea tog på oss i somras när vi tränade tillsammans. Till den skrev jag: Okej detta fokuset kör vi imorgon Lingon. Då kan jag ta att du räcker tunga till mig. Och så lägger vi inte in snurr åt fel håll när vi känner för det. Ok?

Nästa morgon när jag vakna kändes det inte alls peppande att gå upp. Vi behövde åka hemifrån kl 7 för att komma i tid, vid ungefär tjugo i masade jag mig upp ur sängen. Då hade Lingon länge försökt få upp mig, hon var riktigt pepp denna dag för att komma iväg. Innan vi åkte tog jag ett litet taktiksnack med Lingon om att idag kör vi järnet och det matte önskar sig i födelsedagspresent är ett resultat över 70.

Vi kommer dit och inser snabbt att det kan vara en utmanande bana för oss då där fanns med tre stycken frestelser på banan. Det är så att Lingon är egentligen inte så intresserad av vad sakerna som finns där, men man måste kolla det så det inte är något som äter upp en papillon vilket gör att vi alltid får massa minus där. Men när jag fått genom henne en gång så brukar det inte vara något problem nästa gång. Sen mot slutet var där två inkallningsskyltar efter varandra så det kunde också bli spännande.

Eftersom det var en bana med tre frestelser var det en väldigt jobbig banvandring. Blev väldigt mycket stopp när 19 pers ska genom tre frestelser nästan direkt efter varandra blev det väldigt mycket stopp och man inte riktigt tänker på hur man går utan man bara följer den framför sig. Så valde en annorlunda taktik mot hur jag brukar göra och stod stilla och sen peka och tänkte hur man skulle gå banan. Brukar göra så mot slutet av banvandringen så man är säker på hur man ska gå.

Lingon var extremt på denna dag. La mycket tid på att belöna upp följsamhet för att skapa förväntningar inför alla vändorna i frestelserna. Sen var det vår tur. Vi gick in och stannade vid startskylten. Istället för att kolla bort i intet som Lingon brukar så vände hon sig mot mig och gav mig en blick som såg ut att säga kom igen morsan nu kör vi. Första skylten var tre steg bakåt och som vanligt krångade det så där blev en säker tia. Som skylt tre kom nästa problem, den första frestelsen, vi går in i den och Lingon stannar till för att spana på en av frestelsen men går aldrig fram till den, lockar henne till mig och vi går utan att hon kontrollerar någon av frestelserna. YEY! Så matte är glad så hon får lite hjärnsläpp när vi går in varv nummer två i frestelsen istället för att ta höger ingång så går jag till höger om skylten. SUCK! Tia nummer två ett faktum. Men hon gör så jäkla snyggt varv i frestelsen både då och tredje gången vi är inne. Hon var verkligen en dröm att föra idag. Aldrig stannade hon upp och fastna i sin egna värld. Hon lydde min minsta lilla vink, hon var med mig och jag behövde inte alls kämpa för att få henne med mig utan kunde bara njuta av att dansa runt banan tillsammans. Aldrig att hon fick överslag och började hoppa på mig eller börja snurra. Så var ren lycka när vi kom av på planen.

Vår runda slutade på 66 poäng. Vaddå att min felväg i åttan kändes störig. Sen när jag fick protokollet kändes det ännu mer störigt. Var så att på slutet av banan var jag först på väg in i en spiral, men fick inte ihop det då det skulle göra att jag kom ut på fel håll så var tvungen att kolla på skylten och tänka hur jag skulle gå och sen utbrister jag högt där ska vi gå och istället går åt andra hållet. Vilket leder till att drog på mig 5 poäng i förarfel. SUCK! Utan det så hade vi ju varit över 70.

Efter vår runda var det flera som kom fram till mig och sa vilken jäkla runda som vi gjorde och hur kul det var att få se oss idag. Kändes väldigt kul. Och jag är väldigt nöjd med vår runda, men samtidigt oj vad störigt att jag klanta mig så. Jaja, det finns fler tävlingar. Känns som jag hittat ett nytt och bra sätt som funkar för oss inför start. Så nu hoppas vi att det och känslan håller i sig och att matte skärper sig till nästa tävling.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s