Älskade lilla hund

Idag var Lingon och jag och tävlade i Bjuv. Var nära att det inte blev något för vaknade och kände av min migrän, så  blev att ta tablett och sova lite till. Kände mig lite mer människa så vi åkte iväg.

 

Man fick parkera en bit från planen så var glad att jag skaffat mig en ny bur som inte alls väger lika mycket eller är så otymplig som den gamla var. Eftersom jag lyckades få en bra plats i skuggan bestämde jag mig för att testa en strategi som jag funderat på ett tag. Nämligen att ha henne i buren fram tills det är vår tur. Så satte in henne när jag skulle på banvandring och hade tänkt ta ut henne när ekipaget innan hade gått halva banan. Blev lite snabbare än då ekipaget innan valde att bryta bara några skyltar in i banan.

 

När jag koppla loss Lingon så sprang hon åt andra hållet men näsan totalt i backen, det börjar ju bra tänkte jag. Men sa till henne ordentligt och sen stega vi direkt in på plan. Att låta henne sitta i buren gjorde att jag hade en verkligt övertaggad hund med mig på plan. Så  när jag stanna vid startskylten så fortsatte Lingon springandes framåt,  men när hon vände till vänster kände jag mig lite rädd för trodde hon skulle springa över bangränsen, men hon kom tillbaka till mig och satte sig. Så vi gick, eller jag gick Lingon galoppera. Det började med en spiral så de två första vändorna gjorde hon lite extra rundor. När vi kom till skylt två blev hon lite mer som hon brukar. Var 1,2,3 steg fram sitt. De två första gick bra, sen när vi skulle ta tre steg fastna hon lite, men kom i fatt mig. Sen när vi skulle gå igen ville hon inte, men nästa skylt var hindret och jag var framme vid skylten så jag chansa och sa hopp! Vilket gjorde att Lingon som vanligt fick en jäkla fart =) Vid sitt, ligg, sitt missbedömde jag det verkligen. Sitt och ligg gick bra, men när hon skulle sitta igen ville hon inte. Tyckte jag hade försökt väldigt mycket och därför borde vi ha dragit på oss massor med bris-avdrag så jag valde att ge upp och gick vidare. Men enligt protokollet så hade jag bara fått tå stycken 1 poängsbris, så var kanske inte riktigt rätt beslut jag tog jaja.

 

När Lingon  är glad så snurrar hon, vilket hon gjorde MÅNGA gånger under dagens bana. Även där det inte skulle vara. Tror hon snurra flera varv efter hindret, haha brukar bara vara ett varv. Så man fick skratta åt henne en hel del när hon bara var så där överlycklig och verka satsa på att fälla mig då hon sprang förbi mig och ville snurra framför mig. Idag stör jag mig verkligen på att jag inte hade kameran med mig så jag kunde få det filmat. Hade varit kul att se i efterhand.

 

Visst vi fick inte några 70 poäng men jag är förbannat nöjd. För idag kunde ingen gå miste om att min lillskita faktiskt hade kul på plan och istället för att vara några steg bakom mig var hon istället framför mig. Sitt, sitt framför,  vänster ingång sitt funka. De skyltarna har den senaste tiden krånglat som tusan för oss och speciellt när det är sitt innan man ska sitta framför. Sitt, sväng vänster, 1 steg, sitt funka också. Men det absolut bästa var på sista skylten. Det var Sitt, sidosteg höger sitt. Hon sätter sig och jag börjar ta ett steg till höger och märker att Lingon har lämnat. Man såg hur hon försvann bort i blicken och låste sig. Så sa nej till henne och genast såg jag hur hennes blick kom tillbaka och hur hon vakna upp ur dvalan, såg ut att tänka just det matte ville jag skulle göra något och hon kom in till min sida och satte sig. YEY! Kan det vara så att man har börjat hitta den där knappen som gör att hon vaknar upp ur sina låsningar? Eller var det bara tur? Får hoppas på det första =)

 

Efteråt satte vi oss återigen i skuggan för att prata med folk, titta på ekipage och vänta på att prisutdelningen. Lingon la sig då på gräset vid mina ben helt avslappnad. Kunde inte låta bli och känna mig väldigt stolt över henne. För det var verkligen det ultimata beviset hur långt vi kommit sedan jag fick henne. Att hon kunde ligga där avslappnad bara en bit från andra hundar, vissa som hon aldrig träffat innan, och människor, det var folk och hundar i rörelse runt om oss. Något som innan gjorde henne väldigt stressad och inte kunde slappna av. Mattes duktiga lilla plutt…

 

Imorgon kör vi igen så då kör vi samma taktik. Möjligtvis med en kissrunda efter banvandringen då vi imorgon är sist så kanske blir lite väl lång väntan…

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s